tisdag 17 november 2009

WIP

ibland undrar jag varför jag har en blogg. Skulle lika gärna kunna ha en hemlig dagbok liggandes för det är verkligen så sällan som jag uppdaterar. Inte för att jag känner krav från någon, inte ens mig själv att jag borde uppdatera hela tiden. Men på något sätt ligger det där och emellanåt tär i huvudet. Varför uppdaterar du inte din blogg?



Har inget svar och jag fortsätter med min blogg för jag tycker att det är trevligt att veta att vänner som inte träffar mig varje vecka eller varje månad har lite koll på vad hon har för sig där nere eller uppe. Efter exakt 9 sjukdagar så befann jag mig igår sittandes på biblioteket och förundrades över hur många artiklar det finns. 250 abstracts ska på något fantastiskt och magiskt sätt bli rutn 20 stycken som kan innefatta vår magisteruppsats.

Jag tycker att det är roligt att greja lite i databaserna medan min uppsatsvän A läser och läser oh begrundar. Vi har kommit på ett bra sätt att samarbeta och det känns mycket bra.

Jag stickar näverstickning just nu, mycket roligt när väl koden är knäckt. Rekommenderar inte att man försöker lära sig ny teknik med 39 graders feber. Det kan göra vem som helst frustrerad. Stickar även ett par mjuka muddar i Reumagarnet. Blir nog bra med oj vilken tid det tar med stickor 2, dessutom är garnet 310 meter på 50 gram. Rätt tunnt helt enkelt.

2 kommentarer:

Alma Drake sa...

Sant, att blogga är att utbyta information helt kravlöst och att glädja sina vänner. Är man intresserad av att läsa vad andra gör får man för den goda sakens skull bidra med en egen infokanal också: en fullvärdig bloggläsare returnerar tjänsten, oavsett uppdateringsfrekvens. Jag försöker alltid uppmuntra andra att starta bloggar, jag vill ju också veta vad vännerna runt om i landet har för sig. Jag har ingen vidare framgång dock så därför uppskattar jag särskilt bloggar som din Chrissie, hurra för att hitta uppdateringar när man surfar in! Det livar faktiskt upp den grå vardagen.

Trollmamman sa...

Hm, känner igen mig ...

Förutom det du nämner tycker jag dock att det är roligt att i efterhand kunna gå tillbaka och läsa om mina alster. Utan bloggen hade de inte blivit dokumenterade! Varken med bild eller text - det vet jag.