lördag 21 mars 2009

Roxen runt

Så här en lördag är det skönt att inte ha några planer. Planen KM och jag hade var att vi skulle få fika någonstans. Sagt och gjort, efter frukost och lite plock hemma styrde vi kosan mot smörgåshak som till vår besvikelse stängde kl 14, precis när vi var där. Men på deras hemsida stod det kl 16. jaja, vi hade lite svårt att tänkte om, men vi styrde resan vidare för en tur runt Roxen. Vi hamnade i Finspång. Efter att ha letat en bra stund efter ett café eller fik så tog visnabbmat. Inte världens fräschaste hak, men mat i magen fick vi iallafall. För att krångla till det lite till så ville vi inte åka stor väg hem. Efter att ha öppnat kartboken och hittat en mycket liten väg, som även visade sig vara liten och utan asfalt så satte vi fart genom de östgötska skogarna mot civilisationen.
Mitt i skogen mellan Finspång och storstad stod denna skylt. Vi skrattade gott och var tvungna att fota den. Vi samlar på tokiga skyltar och denna blev snabbt en till i högen. Vi var väldigt kaffesugna och vart hittar man ett fik eller liknade mitt i skogen. Efter att ha passerat Bergs slussar där även Jennys var stängt så blev det ändå kaffe på vårt stamställe.

Ragnars Dahlbergs café. Alltid öppet och gott kaffe och bröd. Mums. Vi gled in där en halvtimme innan stängningsdax och det fanns lite blandat med människor där. Klart godkänd resa och det är ändå märkligt att man alltid återkommer till samma gamla fik.


Mysig miljö där det finns en charmig blandning på stolar och bord. Fräscht och trevlig personal. Kaffe och en toscakaka satt som en smäck i magen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Låter som en härlig dag! Vi har gjort något liknande - lunch på Brunneby musteri, promenad längs kanalen och så en sväng via Plantagen för att fylla lite luckor i fönstren och hitta balkongkrukor till Sambons tomater. Skönt med en lugn och kravlös dag så där :)

Inger sa...

Verkar varit en härlig tur.Kan det ha varit vägen från Hällesta ni åkte.För många år sen,en vårdag,var jag på väg på den när jag skulle till Finspång,men jag vände så fort jag kunde,den var som ett enda gungfly att åka på.Jag vågade inte utsätta mig för det i två mil med fyra barn i bilen.