Usch för väntan

Ibland borde hjärnan gå att stänga av.
Just nu känner jag (knäppt nog) press från mig själv och från sommarsjuksköterskor.
Jag väntar på besked från Högskoleverket. Besked om jag har kommit in eller ej borde komma i början på nästa vecka och jag står snart inte ut.

Ibland borde man inte prata så mycket. Fick veta igår att om jag kommer in på utbildningen till hösten så får en av våra sommarsjuksköterskor stanna. Jo det är ju bra. Men han avslutade meningen med att han kommer att ligga på mig och tjata tills jag har fått svar från högskoleverket.

Det är ju inte precis så att jag kan bestämma själv om jag kommer in eller ej. Det är lottning som gäller då alla har samma grundkrav. Du måste ha sjuksköterskeexamen, jobbat minst 12 månader.

Usch trodde inte att jag skulle känna press. För jag kan ju inte påverkanågonting själv och samtidigt förstår jag att det är pressat för sommarsjuksköterskan, då det varslas inom landstinget och är anställningsstopp sedan april 2008. Det är inte lätt att hitta något annat och vad skulle det vara i finanskrisens Sverige.

Nej, det blir till att försvinna in i en stickning och försöka att inte tänka på det även om det inte är lätt.

Håll tummarna, snälla ni. För jag börjar gärna läsa igen även om jag vet att det kommer att vara ett galet år. Men iallafall ett självvalt galet år och inte som nu, när man inte kan bestämma någonting när det gäller patienter som kommer in och personal som inte finns att få tag i trots att vi skulle behöva vara minst två sjuksköterskor till för att kunna ge god vård.